Cinderbloom

Jag drömde att alla 3:or, haha, alla treor alltså, i våran skola for på en skolresa till en stor stad och vi bodde i ett spökhus. Varje klass hade varsitt rum, som i typ Harry Potter med lagen, men det var mycket mindre. När man gick så flög man runt från vägg till vägg för att golvet lutade åt alla håll. På kvällen kom det en kvinna in till vårat rum och jag var typ den enda som skrek och var rädd. Kvinnan visade sig sen vara en människa och inte ett spöke.

 

En dag var jag ensam i huset när resten av klassen var ute på stan med sina gammeldags bilar. Jag satte mig ner med ett spöke som alltid var där och pratade. När bilen med klassen kom körandes in på gården så såg man fem barn stå en bit bort i skogen. De tittade allihopa på oss, och när klassen började komma ut från bilen så började barnen att hoppa ner från en jättebrant klippa och strypa sigsjälv med snören som de snurrade på ett handtag. De tog livet av sig, och man fick känslan av att de ville att någon skulle rädda dem.

 

Senare när alla var där, t.o.m våran datalärare Janne var där, så började vi prata om hur vi skulle åka tunnelbana. De som vågade kunde gå ner till källaren av huset och åka med den tunnelbanan för att den gick raka vägen, annars fanns det en annan man kunde åka. Sen sa jag till Janne att min fronter inte fungerar.. Och det gör den inte irl heller.