Cinderbloom

2013-03-17
03:09:12

Stress & inte vet jag...
Känner mig stressad över detta år. Måste ta körkort, göra teoriprovet och uppkörningen på tre dagar, jobba, börja skola, före jag börjar skolan måste jag fixa en lägenhet... Känns helt omöjligt. Men jag brukar tänka att det är så jävla många andra som gör detta varje år, så varför skulle inte jag fixa det? Det kan inte vara så jävla omöjligt att fixa en lägenhet för att börja plugga i en annan stad på ett par månader om inte mindre.
 
Inte nog med det så började min kompis och Kenny babbla på om hur vida jag är säker på att jag vill bli sjuksköterska eller inte, och om jag verkligen borde flytta och börja plugga till det. Förut har jag tänkt att det är helt självklart, jag planerar alltid i förtid. Nu vet jag fan inte vad jag vill, känns bara som att jag skulle vela ligga i sängen resten av mitt liv. Men å andra sidan så vet jag att jag aldrig kommer att känna mig säker om någonting. Jag ändrar åsikt och drömmar lika ofta som jag byter underkläder. Jag har ändå tänkt att jag ska testa. Tycker jag inte om utbildningen så skiter jag i det, försöker skaffa jobb i staden dit jag flyttar och så bor jag kvar. Inte så mycket mer med det. Om resten av världen har klarat av detta, så borde jag väl också göra det. Man gör det mycket mer komplicerat än vad det egentligen är, och det känns ännu mer tjorvigt när man aldrig har varit med om det förut. Men, någon gång måste ju bli den första.

Kommentarer:
#1: Kattis

En utbildning är aldrig förgäves och låt ingen annan påverka dig utan lita på din egna känsla och vilja. Sjuksköterskeutbildningen är väldigt bred och en fin grund för att därifrån kunna välja flera olika inriktningar. Jag förstår att allt känns förvirrat och stressigt, men hej, vi är många i din närhet som varit i mer el mindre samma sits och stöttar dig till 100%. Tänk på att det är början till en helt ny fantastisk tid i ditt liv. Studentliv är ngt du inte vill missa, tro mig! : )Kram

2013-03-17 @ 17:02:34
#2: Ida

Förstår att det känns jobbigt! Jag var också helt förvirrad när jag skulle börja plugga, och var inte ett dugg säker på att jag ville bli lärare. Men jag tänkte som du, att jag kan ju alltid börja, och sen kan man byta utbildning om det inte fungerar. Gå på din magkänsla! Och du, om du flyttar till någon stad där du har en syster så har du ju någon som hjäpler dig.

Håller med Kattis, studentlivet är ett minne för livet. Det är mycket roligare att plugga på universitetet än på gymnasiet, för då läser man bara sådant man valt själv.

Kram kram!

2013-03-17 @ 19:45:34
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: