Cinderbloom

Idag har jag haft världens deppdag. Det hela började lite deppigt, morsan hade nå klimakteriebesvär. Sen var väl dagen helt king men sen gick det bara neråt. Mitt självförtoende smällde ner i botten.
Har tänkt på det väldigt mycket den senaste tiden, mitt utseende, om jag är överviktig osv. Jag är nog lite överviktig tror jag, och jag orkar aldrig göra något åt det. Jag är en jävla lat person, latare får man nog leta efter ganska rejält.
Ett exempel på detta överviktet är att när jag shoppar kläder så passar fan ingenting. Allting ser så himla snyggt ut men när jag testar ser jag bara ut som en köttbulle i allt. Jag vill kunna använda vilka kläder jag vill, men jag måste anpassa alla kläder efter min kropp. Jag kan inte ha på mig den snygga klänningen som jag alltid har velat, jag trodde att den skulle vara hur fin som helst, men den såg helt förjävlig ut. Allting är för tajt, allting är för kort, allting sitter fel. Kan inte gå utan tights utan att få skavsår i låren, de gnids mot varandra när jag går. Jag kan inte ha på mig vanliga T-shirts eller korta linnen, tighta klänningar eller jeans utan tre lager tröjor på, fettet kläms ut överallt.

Så jag gav mig en spark på rumpan och gick ut för att springa, och gud vad jag svettades och blev anfådd. Lungorna kändes som att de skulle sprängas, benen kändes som om de skulle vika ihop vilken sekund som helst. Och jag sprang inte ens mycket, sprang en liten bit, gick en liten bit och sprang igen. Tog mig bara typ 10 min eller något, så inget att skryta om. Men det känns som om jag hade sprungit i en timme. Nu ska jag dricka kaffe eftersom det tydligen ökar förbränningen, drack före jag gick ut också. Sen ska jag göra några situps och basta!